Ordlista för lån

I finansbranschen, såväl som alla andra branscher, använder man sig ofta av facktermer och specifika uttryck. Att förstå alla dessa kan för den ovana vara svårt. På denna sida ger vi enkla och korta förklaringar på ibland svåra ord. 

Amortera – Betala av på en skuld

Amortering/Amorteringsbelopp – Det belopp med vilket man betalar av på en skuld

Annuitet –  Det sammanlagda belopp som en låntagare betalar som ränta och amortering på ett lån. Månadskostnaden är vanligen lika stor under lånets hela löptid (jfr. Rak amortering).

Annuitetslån – lån som återbetalas med annuiteter

Autogiro – Ett sätt att automatiskt betala regelbundet återkommande räkningar från t.ex. Telia, försäkringsbolag, hyresvärd etc. Pengarna dras automatiskt från t.ex. ett lönekonto.

Avbetalningsplan – Upprättas ofta när den betalningsskyldige har misskött sina betalningar (jfr Amorteringsplan).

Bankdag – Dag när banker i allmänhet har öppet.

Banksekretess – Innebär att banken har tystnadsplikt och inte får avslöja för obehöriga vilka förhållanden en kund har till banken.

Betalningsanmärkning – Får man när kronofogden eller domstol har fastställt betalningsskyldigheten för en obetald skuld. B. finns registrerad i tre år och kvarstår även om skulden betalas.

Betalningspåminnelse – Uppmaning från t.ex. kreditgivare att betala en förfallen fordran.

Bindningstid – Tid under vilken ett låns räntesats är bunden.

Blancolån – Lån utan säkerhet.

Bolånekalkyl – En uträkning som görs för att ta reda på hur mycket du kan låna och vad du får kvar att leva på.

Borgen – Ett löfte av en eller flera fysiska eller juridiska personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar (jfr. Säkerhet).

– Generell borgen, borgensmannen åtar sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder till kreditgivaren nu och i framtiden. Förekommer både med och utan beloppsbegränsning.

Borgenär – Kallas den som lånar ut pengar. Motsats till gäldenär (se d.o.). Ej att förväxla med Borgensman (jfr d.o.).

Bottenlån/hypotekslån – Kallas bostadslån som har pant med bästa säkerhet i bostaden. Ofta lån som lämnas av hypoteksinstitut (jfr Topplån).

Budget – En uppställning av beräknade inkomster och utgifter under en viss tidsperiod.

Bundet lån – Lån vanligen för bostadsändamål, vars ränta är bunden under angiven villkorsperiod.

Disponibel – Möjlig att förfoga över, tillgänglig.

Förfallodag – Den dag som ett lån eller en faktura skall betalas.

Förseningsavgift – Fast avgift som tas ut vid försening. För att vara “tillåten” måste den vara avtalad i det ursprungliga avtalet mellan parterna.

Kontantinsats – Den del av köpeskillingen (se d:o) som betalas kontant, dvs med egna pengar, och inte lånas upp.

Kreditgivare – Den som ger kredit t.ex. en bank, kreditmarknadsbolag eller hypoteksinstitut.

Kreditprövning – Granskning av lånesökandes kreditvärdighet, dvs återbetalningsförmåga och förmåga att ställa/lämna säkerhet för den sökta krediten.

Kreditupplysning – Upplysning om en privatpersons eller företags kreditvärdighet.

Privatlån – Lån utan säkerhet, oftast inte större än 600 000 kr.

Rak amortering – Amorteringsmetod varvid skulden delas upp i ett antal lika stora delar. Till amorteringsbeloppet kommer i regel ränta (jfr. Annuitet).

Ränta – Avkastning på kapital eller priset på kredit.

– Bunden/fast ränta, ränta som enligt avtal är bunden till en viss storlek under avtalets löptid (se d.o.) (jfr. Rörlig ränta).

– Dag-för-dag-ränta, ränta beräknas på det saldo som varje dag finns på kontot.

– Dröjsmålsränta, ränta som en gäldenär (se d.o.) måste betala om han inte betalar en fordran i tid.

– Effektiv ränta, låntagarens verkliga räntekostnad beräknad med beaktande av bl.a. nominell ränta, uppläggnings- och aviseringsavgifter samt av hur ofta ränta, amortering och avgifter erläggs.

– Fast ränta, se Bunden/fast ränta.

– Jämförelseränta, används vid beräkning av ränteskillnadsersättning (RSE) (se d.o.). Ofta det samma som långivarens upplåningskostnad.

– Kontraktsränta, årsavgift som gäldenär betalar för rätten att disponera ett visst kreditutrymme. K utgår vanligen med en viss % på det beviljade utrymmet. Utöver K skall gäldenären betala kreditränta när krediten utnyttjas. K förekommer t.ex. på checkkrediter, lönekontokrediter etc. (jfr. Limitränta).

– Limitränta, det samma som Kontraktsränta (se d.o.).

– Marknadsräntor, de räntesatser som är gällande på marknaden.

– Nominell ränta, den årliga procentsats som räntan beräknas efter.

– Ränta-på-ränta-effekt, uppkommer när upplupen ränta (se d.o.) läggs till kapitalet och ränta beräknas på detta “nya” kapital.

– Räntejustera, ändra räntan på ett lån med bunden ränta (se d.o.). Räntejustering sker vid i förväg avtalade räntejusteringstidpunkter.

– Räntejusteringsdag, dag då räntejustering sker.

– Räntelagen, den lag som reglerar hur och när dröjsmålsränta (se d.o.) får tas ut av gäldenärer (se d.o.) som är i dröjsmål med betalning. R tillämplig endast om ej annat avtalats.

– Räntemarginal, skillnaden mellan ett kreditinstituts utlånings- och inlåningsräntor.

– Ränteskillnadsersättning (RSE), ersättning som långivaren har rätt att ta ut av den låntagare som löser ett bundet lån (se d.o.) i förtid. R är en ersättning för den ränteförlust som långivaren gör.

– Rörlig ränta, räntesats som under avtalstiden kan ändras på i avtalet angivna grunder (jfr. Bunden ränta).

UC – UpplysningsCentralen, kreditupplysningsföretag som ägs av bankerna. Ofta benämning på den kreditupplysning (se d.o.) som tas av en bank och lämnas av UC. “Ta en UC”.

Uppläggningsavgift – avgift för uppläggning av bl.a. banklån.

Återbetalningsförmåga – Förmåga att betala igen ett lån med hänsyn tagen till inkomster, utgifter och försörjningsbörda. Å undersöks vid kreditprövning (se d.o.).

Överskuldsätta – Skuldsätta sig så att man saknar återbetalningsförmåga för sina skulder helt eller delvis.

Källa: Konsumenternas bank- och finansbyrå